SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
banbrytare
ban|­bryt·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑brytarna förnyare, pionjär
Singular
en banbrytareobestämd form
en banbrytaresobestämd form genitiv
banbrytarenbestämd form
banbrytarensbestämd form genitiv
Plural
banbrytareobestämd form
banbrytaresobestämd form genitiv
banbrytarnabestämd form
banbrytarnasbestämd form genitiv