publicerad: 2015
banjo
banjo
[ban´jo]
substantiv
~n ~r • ett stränginstrument
Singular | |
---|---|
en banjo | obestämd form |
en banjos | obestämd form genitiv |
banjon | bestämd form |
banjons | bestämd form genitiv |
Plural | |
banjor | obestämd form |
banjors | obestämd form genitiv |
banjorna | bestämd form |
banjornas | bestämd form genitiv |