publicerad: 2015
bantning
bant·ning
substantiv
~en ~ar banta
Singular | |
---|---|
en bantning | obestämd form |
en bantnings | obestämd form genitiv |
bantningen | bestämd form |
bantningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bantningar | obestämd form |
bantningars | obestämd form genitiv |
bantningarna | bestämd form |
bantningarnas | bestämd form genitiv |