publicerad: 2015
barnombudsman
barn|om·buds·man
substantiv
~nen; pl. ‑ombudsmän, best. pl. ‑ombudsmännen • Barnombudsmannen chefen för en myndighet som företräder barns och ungas intressen
Singular | |
---|---|
en barnombudsman | obestämd form |
en barnombudsmans | obestämd form genitiv |
barnombudsmannen | bestämd form |
barnombudsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
barnombudsmän | obestämd form |
barnombudsmäns | obestämd form genitiv |
barnombudsmännen | bestämd form |
barnombudsmännens | bestämd form genitiv |