publicerad: 2015
barnombudsman
barn|om·buds·man
substantiv
~nen; pl. ‑ombudsmän, best. pl. ‑ombudsmännen • Barnombudsmannen chefen för en myndighet som företräder barns och ungas intressen
| Singular | |
|---|---|
| en barnombudsman | obestämd form |
| en barnombudsmans | obestämd form genitiv |
| barnombudsmannen | bestämd form |
| barnombudsmannens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| barnombudsmän | obestämd form |
| barnombudsmäns | obestämd form genitiv |
| barnombudsmännen | bestämd form |
| barnombudsmännens | bestämd form genitiv |


