publicerad: 2015
bebyggelse
be·bygg·else
substantiv
~n ~r • byggande av grupp av bostadshus
Singular | |
---|---|
en bebyggelse | obestämd form |
en bebyggelses | obestämd form genitiv |
bebyggelsen | bestämd form |
bebyggelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bebyggelser | obestämd form |
bebyggelsers | obestämd form genitiv |
bebyggelserna | bestämd form |
bebyggelsernas | bestämd form genitiv |