SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ben

ben substantiv ~et; pl. ~ 1 skelett­del; material i skelettet2 nedre extremitet; mot­svarande del på byxa, möbel etc.​ – De flesta sammansättn. med ben- hör till ben 1.

Singular
ett ben	obestämd form
ett bens	obestämd form genitiv
benet	bestämd form
benets	bestämd form genitiv
Plural
ben	obestämd form
bens	obestämd form genitiv
benen	bestämd form
benens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  bemästra verb
  bemöda verb
  bemödande subst.
  bemöta verb
  bemötande subst.
  ben subst.
1bena subst.
2bena verb
  benaska subst.
  benbildning subst.
  benbit subst.

  Till   alla ordböcker