publicerad: 2015
bifigur
bi|fig·ur
substantiv
~en ~er bi- 1 figur 1
Singular | |
---|---|
en bifigur | obestämd form |
en bifigurs | obestämd form genitiv |
bifiguren | bestämd form |
bifigurens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bifigurer | obestämd form |
bifigurers | obestämd form genitiv |
bifigurerna | bestämd form |
bifigurernas | bestämd form genitiv |