publicerad: 2015
blekare
blek·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. blekarna 1bleka
Singular | |
---|---|
en blekare | obestämd form |
en blekares | obestämd form genitiv |
blekaren | bestämd form |
blekarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
blekare | obestämd form |
blekares | obestämd form genitiv |
blekarna | bestämd form |
blekarnas | bestämd form genitiv |