SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
blinker
blinker [bliŋ´ker] substantiv ~n; pl. blinkrar hellre än ~s körriktnings­visare med blink­ljus
Singular
en blinkerobestämd form
en blinkersobestämd form genitiv
blinkernbestämd form
blinkernsbestämd form genitiv
Plural
blinkrar (blinkers)obestämd form
blinkrars (blinkers)obestämd form genitiv
blinkrarna (blinkersen)bestämd form
blinkrarnas (blinkersens)bestämd form genitiv