publicerad: 2015
blod
blod
substantiv
~et • livsnödvändig röd vätska i kroppen; släktskap, härstamning; jfr blöda: de är av samma blod; väcka ont blod väcka missnöje – I sammansättn. blod- el. blods-; nästan alla sådana sammansättn. hör till blod.
Singular | |
---|---|
ett blod | obestämd form |
ett blods | obestämd form genitiv |
blodet | bestämd form |
blodets | bestämd form genitiv |