publicerad: 2015
blod
blod
substantiv
~et • livsnödvändig röd vätska i kroppen; släktskap, härstamning; jfr blöda: de är av samma blod; väcka ont blod väcka missnöje – I sammansättn. blod- el. blods-; nästan alla sådana sammansättn. hör till blod.
| Singular | |
|---|---|
| ett blod | obestämd form |
| ett blods | obestämd form genitiv |
| blodet | bestämd form |
| blodets | bestämd form genitiv |


