publicerad: 2015
bräckage
bräck·age
[‑a´∫]
substantiv
~t [‑et] • skada på vara genom brytning el. sönderslagning
Singular | |
---|---|
ett bräckage | obestämd form |
ett bräckages | obestämd form genitiv |
bräckaget | bestämd form |
bräckagets | bestämd form genitiv |