publicerad: 2015
brandsläckare
brand|släck·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑släckarna • ett brandsläckningsredskap
Singular | |
---|---|
en brandsläckare | obestämd form |
en brandsläckares | obestämd form genitiv |
brandsläckaren | bestämd form |
brandsläckarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brandsläckare | obestämd form |
brandsläckares | obestämd form genitiv |
brandsläckarna | bestämd form |
brandsläckarnas | bestämd form genitiv |