publicerad: 2015
bro
bro
substantiv
~n ~ar 1 förbindelse över vattendrag; viadukt2 ⟨prov.⟩ förstutrapp – Alla sammansättn. med bro- hör till bro 1.
Singular | |
---|---|
en bro | obestämd form |
en bros | obestämd form genitiv |
bron | bestämd form |
brons | bestämd form genitiv |
Plural | |
broar | obestämd form |
broars | obestämd form genitiv |
broarna | bestämd form |
broarnas | bestämd form genitiv |