publicerad: 2015
bror
bror
el. broder
substantiv
brodern bröder 1 manligt syskon; manlig vän el. kollega; i sammansättn. nära befryndad2 vanl. i formen broder; munk; medlem av orden – Sms. med broder(s)- och bror(s)- är inte alltid utbytbara; de flesta sammansättn. med bror(s)-, broder(s)- och brödra- hör till bror 1.
Singular | |
---|---|
en bror (en broder) | obestämd form |
en brors (en broders) | obestämd form genitiv |
brodern | bestämd form |
broderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
bröder | obestämd form |
bröders | obestämd form genitiv |
bröderna | bestämd form |
brödernas | bestämd form genitiv |