publicerad: 2015
brunte
brunte
substantiv
~n bruntar • brun häst
Singular | |
---|---|
en brunte | obestämd form |
en bruntes | obestämd form genitiv |
brunten | bestämd form |
bruntens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bruntar | obestämd form |
bruntars | obestämd form genitiv |
bruntarna | bestämd form |
bruntarnas | bestämd form genitiv |