publicerad: 2015
byggsten
bygg|sten
substantiv
~en ~ar • äv. bildl.: atomerna, materiens byggstenar
Singular | |
---|---|
en byggsten | obestämd form |
en byggstens | obestämd form genitiv |
byggstenen | bestämd form |
byggstenens | bestämd form genitiv |
Plural | |
byggstenar | obestämd form |
byggstenars | obestämd form genitiv |
byggstenarna | bestämd form |
byggstenarnas | bestämd form genitiv |