publicerad: 2015
bykkar
byk|kar
substantiv
~et; pl. ~ • till byk kar
Singular | |
---|---|
ett bykkar | obestämd form |
ett bykkars | obestämd form genitiv |
bykkaret | bestämd form |
bykkarets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bykkar | obestämd form |
bykkars | obestämd form genitiv |
bykkaren | bestämd form |
bykkarens | bestämd form genitiv |