publicerad: 2015
ceremoniel
cere·moni·el
[‑e´l]
substantiv
~et; pl. ~ • föreskriven ordning vid ceremoni
Singular | |
---|---|
ett ceremoniel | obestämd form |
ett ceremoniels | obestämd form genitiv |
ceremonielet | bestämd form |
ceremonielets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ceremoniel | obestämd form |
ceremoniels | obestämd form genitiv |
ceremonielen | bestämd form |
ceremonielens | bestämd form genitiv |