publicerad: 2015
chefsförhandlare
chefs|för·handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förhandlarna chef förhandlare
Singular | |
---|---|
en chefsförhandlare | obestämd form |
en chefsförhandlares | obestämd form genitiv |
chefsförhandlaren | bestämd form |
chefsförhandlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
chefsförhandlare | obestämd form |
chefsförhandlares | obestämd form genitiv |
chefsförhandlarna | bestämd form |
chefsförhandlarnas | bestämd form genitiv |