publicerad: 2015
civilstånd
civ·il|stånd
substantiv
~et; pl. ~ • ställning som gift el. ogift
Singular | |
---|---|
ett civilstånd | obestämd form |
ett civilstånds | obestämd form genitiv |
civilståndet | bestämd form |
civilståndets | bestämd form genitiv |
Plural | |
civilstånd | obestämd form |
civilstånds | obestämd form genitiv |
civilstånden | bestämd form |
civilståndens | bestämd form genitiv |