publicerad: 2015
despot
despot
[despå´t]
substantiv
~en ~er • förtryckare; härsklysten person; självhärskare; upplyst despot självhärskare som genomförde positiva förändringar särsk. i äldre tid
Singular | |
---|---|
en despot | obestämd form |
en despots | obestämd form genitiv |
despoten | bestämd form |
despotens | bestämd form genitiv |
Plural | |
despoter | obestämd form |
despoters | obestämd form genitiv |
despoterna | bestämd form |
despoternas | bestämd form genitiv |