publicerad: 2015
diffraktion
dif·frakt·ion
substantiv
~en ~er • böjning av vågrörelse t.ex. ljus vid passage av kant el. springa
Singular | |
---|---|
en diffraktion | obestämd form |
en diffraktions | obestämd form genitiv |
diffraktionen | bestämd form |
diffraktionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
diffraktioner | obestämd form |
diffraktioners | obestämd form genitiv |
diffraktionerna | bestämd form |
diffraktionernas | bestämd form genitiv |