publicerad: 2015
direktavvisning
di·rekt|av·vis·ning
substantiv
~en ~ar direktavvisa
Singular | |
---|---|
en direktavvisning | obestämd form |
en direktavvisnings | obestämd form genitiv |
direktavvisningen | bestämd form |
direktavvisningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
direktavvisningar | obestämd form |
direktavvisningars | obestämd form genitiv |
direktavvisningarna | bestämd form |
direktavvisningarnas | bestämd form genitiv |