publicerad: 2015
dominion
dom·ini·on
[‑in´i‑]
substantiv; pl. dominier • ⟨ngt åld.⟩ stat i det brittiska imperiet: en dominion
Singular | |
---|---|
en dominion | obestämd form |
en dominions | obestämd form genitiv |
Plural | |
dominier | obestämd form |
dominiers | obestämd form genitiv |
dominierna | bestämd form |
dominiernas | bestämd form genitiv |