publicerad: 2015
dualist
du·al·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er dualism
Singular | |
---|---|
en dualist | obestämd form |
en dualists | obestämd form genitiv |
dualisten | bestämd form |
dualistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dualister | obestämd form |
dualisters | obestämd form genitiv |
dualisterna | bestämd form |
dualisternas | bestämd form genitiv |