publicerad: 2015
dubbelexponering
dubbel|ex·pon·er·ing
substantiv
~en ~ar • till exponering 2 1dubbel
Singular | |
---|---|
en dubbelexponering | obestämd form |
en dubbelexponerings | obestämd form genitiv |
dubbelexponeringen | bestämd form |
dubbelexponeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelexponeringar | obestämd form |
dubbelexponeringars | obestämd form genitiv |
dubbelexponeringarna | bestämd form |
dubbelexponeringarnas | bestämd form genitiv |