publicerad: 2015
duka
duka
verb
~de ~t • täcka bord med duk; placera ut tallrikar och bestick
Finita former | |
---|---|
dukar | presens aktiv |
dukas | presens passiv |
dukade | preteritum aktiv |
dukades | preteritum passiv |
duka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att duka | infinitiv aktiv |
att dukas | infinitiv passiv |
har/hade dukat | supinum aktiv |
har/hade dukats | supinum passiv |
Presens particip | |
dukande | |
Perfekt particip | |
en dukad + substantiv | |
ett dukat + substantiv | |
den/det/de dukade + substantiv |
duka av
• ta bort tallrikar och bestick från bordInfinita former att duka av infinitiv aktiv Presens particip avdukande Perfekt particip en avdukad + substantiv ett avdukat + substantiv den/det/de avdukade + substantiv
duka fram
• jfr duka uppInfinita former att duka fram infinitiv aktiv Presens particip framdukande Perfekt particip en framdukad + substantiv ett framdukat + substantiv den/det/de framdukade + substantiv
duka under
• gå under, förolyckasInfinita former att duka under infinitiv aktiv Presens particip underdukande Perfekt particip en underdukad + substantiv ett underdukat + substantiv den/det/de underdukade + substantiv
duka upp
• skapa måltid; äv. bildl.: duka upp en otrolig historiaInfinita former att duka upp infinitiv aktiv Presens particip uppdukande Perfekt particip en uppdukad + substantiv ett uppdukat + substantiv den/det/de uppdukade + substantiv