publicerad: 2015
dukning
duk·ning
substantiv
~en ~ar duka
Singular | |
---|---|
en dukning | obestämd form |
en duknings | obestämd form genitiv |
dukningen | bestämd form |
dukningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dukningar | obestämd form |
dukningars | obestämd form genitiv |
dukningarna | bestämd form |
dukningarnas | bestämd form genitiv |