publicerad: 2015
efterverkning
efter|verk·ning
substantiv
~en ~ar • mest i pl. 1efter verkning
Singular | |
---|---|
en efterverkning | obestämd form |
en efterverknings | obestämd form genitiv |
efterverkningen | bestämd form |
efterverkningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
efterverkningar | obestämd form |
efterverkningars | obestämd form genitiv |
efterverkningarna | bestämd form |
efterverkningarnas | bestämd form genitiv |