publicerad: 2015
ekipage
ekip·age
[‑a´∫]
substantiv
~t [‑et]; pl. ~ • finare åkdon med dragare och betjäning (i äldre tid); häst med ryttare; grupp jakthundar med förare
Singular | |
---|---|
ett ekipage | obestämd form |
ett ekipages | obestämd form genitiv |
ekipaget | bestämd form |
ekipagets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ekipage | obestämd form |
ekipages | obestämd form genitiv |
ekipagen | bestämd form |
ekipagens | bestämd form genitiv |