publicerad: 2015
elementhus
ele·ment|hus
substantiv
~et; pl. ~ • till element 2 hus 1
Singular | |
---|---|
ett elementhus | obestämd form |
ett elementhus | obestämd form genitiv |
elementhuset | bestämd form |
elementhusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
elementhus | obestämd form |
elementhus | obestämd form genitiv |
elementhusen | bestämd form |
elementhusens | bestämd form genitiv |