publicerad: 2015
embarkera
em·bark·era
[embarke´ra el. ambarke´ra]
verb
~de ~t • gå ombord; inskeppa; stiga på
Finita former | |
---|---|
embarkerar | presens aktiv |
embarkeras | presens passiv |
embarkerade | preteritum aktiv |
embarkerades | preteritum passiv |
embarkera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att embarkera | infinitiv aktiv |
att embarkeras | infinitiv passiv |
har/hade embarkerat | supinum aktiv |
har/hade embarkerats | supinum passiv |
Presens particip | |
embarkerande | |
Perfekt particip | |
en embarkerad + substantiv | |
ett embarkerat + substantiv | |
den/det/de embarkerade + substantiv |