publicerad: 2015
estetiker
est·et·ik·er
[‑e´t‑]
substantiv
~n; pl. ~ estet
Singular | |
---|---|
en estetiker | obestämd form |
en estetikers | obestämd form genitiv |
estetikern | bestämd form |
estetikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
estetiker | obestämd form |
estetikers | obestämd form genitiv |
estetikerna | bestämd form |
estetikernas | bestämd form genitiv |