publicerad: 2015
eumenid
eu·men·id
[‑i´d]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; hämndgudinna i den forngrekiska mytologin
Singular | |
---|---|
en eumenid | obestämd form |
en eumenids | obestämd form genitiv |
eumeniden | bestämd form |
eumenidens | bestämd form genitiv |
Plural | |
eumenider | obestämd form |
eumeniders | obestämd form genitiv |
eumeniderna | bestämd form |
eumenidernas | bestämd form genitiv |