publicerad: 2015
expeditionsministär
ex·ped·it·ions|min·ist·är
substantiv
~en ~er • ⟨ngt åld.⟩ expeditionsregering
Singular | |
---|---|
en expeditionsministär | obestämd form |
en expeditionsministärs | obestämd form genitiv |
expeditionsministären | bestämd form |
expeditionsministärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
expeditionsministärer | obestämd form |
expeditionsministärers | obestämd form genitiv |
expeditionsministärerna | bestämd form |
expeditionsministärernas | bestämd form genitiv |