publicerad: 2015
fåkunnighet
få|kunn·ig·het
substantiv
~en fåkunnig
Singular | |
---|---|
en fåkunnighet | obestämd form |
en fåkunnighets | obestämd form genitiv |
fåkunnigheten | bestämd form |
fåkunnighetens | bestämd form genitiv |