publicerad: 2015
förfrågning
för·fråg·ning
substantiv
~en ~ar • mest i pl.; till förfråga sig
Singular | |
---|---|
en förfrågning | obestämd form |
en förfrågnings | obestämd form genitiv |
förfrågningen | bestämd form |
förfrågningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förfrågningar | obestämd form |
förfrågningars | obestämd form genitiv |
förfrågningarna | bestämd form |
förfrågningarnas | bestämd form genitiv |