publicerad: 2015
förhyrning
för·hyr·ning
substantiv
~en ~ar förhyra
Singular | |
---|---|
en förhyrning | obestämd form |
en förhyrnings | obestämd form genitiv |
förhyrningen | bestämd form |
förhyrningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhyrningar | obestämd form |
förhyrningars | obestämd form genitiv |
förhyrningarna | bestämd form |
förhyrningarnas | bestämd form genitiv |