publicerad: 2015
förlösa
för·lösa
verb
förlöste förlöst • hjälpa vid förlossning; göra fri: ett förlösande skratt
| Finita former | |
|---|---|
| förlöser | presens aktiv |
| förlöses | presens passiv |
| förlöste | preteritum aktiv |
| förlöstes | preteritum passiv |
| förlös | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förlösa | infinitiv aktiv |
| att förlösas | infinitiv passiv |
| har/hade förlöst | supinum aktiv |
| har/hade förlösts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förlösande | |
| Perfekt particip | |
| en förlöst + substantiv | |
| ett förlöst + substantiv | |
| den/det/de förlösta + substantiv | |


