publicerad: 2015
förlusta
för·lusta
verb
~de ~t • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
förlustar | presens aktiv |
förlustade | preteritum aktiv |
förlusta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förlusta | infinitiv aktiv |
har/hade förlustat | supinum aktiv |
Presens particip | |
förlustande |
förlusta sig
• roa sigOrdform(er) förlusta sig