publicerad: 2015
förman
för|man
[fö`r‑]
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen 1man 1
| Singular | |
|---|---|
| en förman | obestämd form |
| en förmans | obestämd form genitiv |
| förmannen | bestämd form |
| förmannens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förmän | obestämd form |
| förmäns | obestämd form genitiv |
| förmännen | bestämd form |
| förmännens | bestämd form genitiv |


