publicerad: 2015
förmyndare
för·mynd·are
[fö`r‑ el. ‑myn´d‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. förmyndarna • person som har vård om en omyndig persons egendom och rätt
Singular | |
---|---|
en förmyndare | obestämd form |
en förmyndares | obestämd form genitiv |
förmyndaren | bestämd form |
förmyndarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förmyndare | obestämd form |
förmyndares | obestämd form genitiv |
förmyndarna | bestämd form |
förmyndarnas | bestämd form genitiv |