publicerad: 2015
försökskanin
för·söks|kan·in
substantiv
~en ~er • ofta bildl. försöksperson
Singular | |
---|---|
en försökskanin | obestämd form |
en försökskanins | obestämd form genitiv |
försökskaninen | bestämd form |
försökskaninens | bestämd form genitiv |
Plural | |
försökskaniner | obestämd form |
försökskaniners | obestämd form genitiv |
försökskaninerna | bestämd form |
försökskaninernas | bestämd form genitiv |