publicerad: 2015
förskyllan
för·skyll·an
substantiv; best. ~ • utan (egen) förskyllan utan egen skuld el. förtjänst
Singular | |
---|---|
en förskyllan | obestämd form |
en förskyllans | obestämd form genitiv |
förskyllan | bestämd form |
förskyllans | bestämd form genitiv |