publicerad: 2015
försnilla
för·snilla
verb
~de ~t • förskingra
| Finita former | |
|---|---|
| försnillar | presens aktiv |
| försnillas | presens passiv |
| försnillade | preteritum aktiv |
| försnillades | preteritum passiv |
| försnilla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att försnilla | infinitiv aktiv |
| att försnillas | infinitiv passiv |
| har/hade försnillat | supinum aktiv |
| har/hade försnillats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| försnillande | |
| Perfekt particip | |
| en försnillad + substantiv | |
| ett försnillat + substantiv | |
| den/det/de försnillade + substantiv | |


