publicerad: 2015
försvarare
för·svar·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. försvararna • till försvara 1,2,3
Singular | |
---|---|
en försvarare | obestämd form |
en försvarares | obestämd form genitiv |
försvararen | bestämd form |
försvararens | bestämd form genitiv |
Plural | |
försvarare | obestämd form |
försvarares | obestämd form genitiv |
försvararna | bestämd form |
försvararnas | bestämd form genitiv |