publicerad: 2015
försyn
för·syn
substantiv
~en • öde; Guds plan; ibl. Gud; ngt går på Guds försyn ngt verkställs utan ngn plan
Singular | |
---|---|
en försyn | obestämd form |
en försyns | obestämd form genitiv |
försynen | bestämd form |
försynens | bestämd form genitiv |