publicerad: 2015
förtälja
för·tälja
verb
förtäljde, förtäljt, pres. förtäljer • ⟨ngt åld.⟩ berätta
| Finita former | |
|---|---|
| förtäljer | presens aktiv |
| förtäljs (förtäljes) | presens passiv |
| förtäljde | preteritum aktiv |
| förtäljdes | preteritum passiv |
| förtälj | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förtälja | infinitiv aktiv |
| att förtäljas | infinitiv passiv |
| har/hade förtäljt | supinum aktiv |
| har/hade förtäljts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förtäljande | |
| Perfekt particip | |
| en förtäljd + substantiv | |
| ett förtäljt + substantiv | |
| den/det/de förtäljda + substantiv | |


