publicerad: 2015
förvränga
för·vränga
verb
förvrängde förvrängt • medvetet misstyda el. uttrycka fel: förvränga innebörden av ett yttrande
Finita former | |
---|---|
förvränger | presens aktiv |
förvrängs (förvränges) | presens passiv |
förvrängde | preteritum aktiv |
förvrängdes | preteritum passiv |
förvräng | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förvränga | infinitiv aktiv |
att förvrängas | infinitiv passiv |
har/hade förvrängt | supinum aktiv |
har/hade förvrängts | supinum passiv |
Presens particip | |
förvrängande | |
Perfekt particip | |
en förvrängd + substantiv | |
ett förvrängt + substantiv | |
den/det/de förvrängda + substantiv |