SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
fackla
1fackla substantiv ~n facklor ​ – Alla sammansättn. med fackel- hör till 1fackla.
Singular
en facklaobestämd form
en facklasobestämd form genitiv
facklanbestämd form
facklansbestämd form genitiv
Plural
facklorobestämd form
facklorsobestämd form genitiv
facklornabestämd form
facklornasbestämd form genitiv
2fackla verb ~de ~t tills. med av:
Finita former
facklarpresens aktiv
facklaspresens passiv
fackladepreteritum aktiv
fackladespreteritum passiv
facklaimperativ aktiv
Infinita former
att facklainfinitiv aktiv
att facklasinfinitiv passiv
har/hade facklatsupinum aktiv
har/hade facklatssupinum passiv
Presens particip
facklande
fackla av bränna upp överskottsbränsle
Infinita formeratt fackla avinfinitiv aktivPresens participavfacklande